Detta är näringsexperten Juhana Harju.
Jag stöder den traditionella och färgrika Medelhavskosten, som består av mycket grönsaker och frukt. Jag anser också att många av det asiatiska kökets och råkostens särdrag är hälsosamma. Av egen erfarenhet kan jag säga att en hälsosam och smaklig kost helt klart kan kombineras. Enligt min åsikt är ”måtta med allt” ett vackert ideal som jag gärna talar för.
Jag tror också att kloka val angående kosttillskott kan ha uppenbara hälsoeffekter – ett tillskott av D-vitamin är till exempel nödvändigt under vinterhalvåret.
Jag har skrivit de finska böckerna Ravintoa sydämelle – Kost för hjärtat (WSOY 2007) och Luusto lujaksi elämäntavoilla – Ett starkt skelett med hjälp av livsstilen (Atena 2011).
Förfrågningar angående bloggen via vår kundservice, kundservice@strnordic.se.
Enligt en artikel som publicerats i en vetenskaplig tidskrift skulle 90 procent av typ 2-diabetesfallen kunna förebyggas genom goda levnadsvanor (Mozaffarian 2009).
Här berättar jag utförligt hur man med hjälp av kosten kan minska risken för typ 2-diabetes.
Tyvärr kan jag inte behandla kosttillskottens, såsom t.ex. D-vitaminets inverkan på typ 2-diabetes p.g.a. den strikta tolkningen och övervakningen av lagstiftningen om hälsopåståenden.
Övervikt som riskfaktor
Övervikt är den faktor som mest ökar risken för typ 2-diabetes. Eftersom man vet att det är få som lyckas gå ned i vikt och sedan behålla sin idealvikt, vore det viktigt att förhindra sådan stegvis viktökning som sker under årens lopp.
Motion minskar betydligt diabetesrisken.
Särskilt bukfetma höjer risken för typ 2-diabetes. Det beror på att det fett som samlas i och runt de inre organen försvårar deras funktion. Förutom diabetesrisken ökar bukfetma även risken för hjärtsjukdom, högt blodtryck och stroke.
Brist på motion ökar risken
Vi är medvetna om att motion inte påverkar vikten särskilt mycket, men brist på motion ökar risken för typ 2-diabetes mer än man kunde tro. Det beror på att motion har många positiva effekter på ämnesomsättningen, även om de inte har några samband med vikten. Motion förbättrar till exempel insulinkänsligheten betydligt, även om vikten inte minskar. Motion hjälper alltså alltid.
Den bästa kostmodellen
Forskningsresultaten förespråkar för närvarande starkast Medelhavskosten för att förhindra diabetes. Medelhavskost som kompletteras med extra jungfruolivolja har i en kontrollerad undersökning observerats minska risken för typ 2-diabetes med 51 procent (Salas-Salvadó 2011).
Även om viktminskning är viktig för att förebygga diabetes, så konstaterade man i den nämnda undersökningen att Medelhavskosten minskade diabetesrisken även fast man inte strävade till att minska energiintaget från maten. Ifall Medelhavskosten kombineras med viktminskning, vilket förstås rekommenderas, minskar risken ytterligare.
Därtill är det viktigt att notera att Medelhavskosten inte bara minskar insjuknande i diabetes, utan den har i en kontrollerad undersökning även konstaterats minska hjärthändelser, såsom hjärtattacker (Guasch-Ferré 2014).
Nedan berättar jag om näringsämnesgrupper och enskilda födoämnen som har konstaterats korrelera med en mindre risk för typ 2-diabetes. Viktnedgång i sig minskar diabetesrisken, men dessa faktorer som jag nedan behandlar hjälper inte endast i viktminskningssyfte, utan dessa förebygger diabetes även på andra sätt.
Delfaktorerna i kosten
Använd extra jungfruolivolja
Redan tidigare berättade jag att Medelhavskost kompletterat med extra jungfruolivolja betydligt minskat risken för typ 2-diabetes enligt en kontrollerad undersökning. Extra jungfruolivolja är också den mest rekommenderade typen av fett i kosten för att minska risken för typ 2-diabetes.
Extra jungfruolivolja är den bästa matoljan.
Olivoljans nyttiga egenskaper i förebyggande av diabetes beror bl.a. på att den innehåller oljesyra som håller blodsockret på en jämn nivå, samt inflammationsdämpande fenolföreningar som verkar som antioxidanter. I undersökningar har man konstaterat att användning av olivolja jämnat ut diabetikernas HbA1c-värde, dvs. det glykosylerade hemoglobinet samt fasteblodsockret (Schwingshackl 2017).
Då man köper olivolja ska man välja extra jungfruolivolja som innehåller flera gånger mer fenolföreningar än raffinerad olivolja. Man kan använda 2–4 matskedar extra jungfruolivolja dagligen, och den lämpar sig för all matlagning.
Ett par portioner fullkornsbröd dagligen
I en sammanställande studie som publicerades förra året påvisade man att 2 portioner fullkorn per dag minskar risken för diabetes med 25 procent. Enligt samma studie minskar en större portion fullkorn inte heller risken mer än så (Schwingshackl 2017).
Två portioner innebär till exempel en portion havregrynsgröt eller två bitar rågbröd.
Grafen visar att relationen mellan intaget av fullkorn och typ 2-diabetes är icke-lineär. 50 gram, det vill säga cirka 2 portioner fullkorn per dag minskar risken med 25 procent. En större mängd fullkorn ger ingen extra nytta. Källa: Schwingshackl 2017.
Ät sallader året runt
Grönsaker verkar minska risken för diabetes, men endast i en liten mån. Enligt en sammanställande studie minskar ca 300 gram grönsaker dagligen risken för typ 2-diabetes med omkring 9 procent.
Särskilt bladgrönsaker och korsblommiga grönsaker minskar risken för diabetes. Bladgrönsaker är exempelvis sallat och spenat. Korsblommiga grönsaker är bl.a. broccoli och andra kålgrönsaker.
I en brittisk undersökning märkte man att personer som under hela året regelbundet åt sallader och råa grönsaker löpte över 80 procent mindre risk att insjukna i typ 2-diabetes. Ifall man åt dessa endast under sommaren, alltså skördesäsongen, minskade inte diabetesrisken. Man skall alltså helst inte föra säsongsmat-idén till sin spets utan det är nyttigt att äta sallader även under vinterhalvåret (Williams 1999).
Blåbär och äpplen är bra
Bär och frukter innehåller socker, så man kunde tro att de ökar risken för diabetes. Forskningsresultaten understöder inte den tanken. Enligt en sammanställande studie minskar ett par portioner frukt dagligen risken att drabbas av diabetes.
Enligt resultaten från tre omfattande amerikanska uppföljande undersökningar minskar risken för typ 2-diabetes om man äter frukt och bär, då särskilt blåbär, vindruvor och äpplen. Personer som åt minst tre portioner blåbär i veckan löpte 26 procent mindre risk att insjukna i typ 2-diabetes jämfört med dem som sällan åt blåbär (Muraki 2013).
Blåbär minskar diabetesrisken.
Den reducerande effekten som frukt och bär har på diabetesrisken förklaras åtminstone delvis genom de flavonoider och andra polyfenoler som de innehåller. Dessa verkar som antioxidanter i kroppen. Nyligen har man i en forskning upptäckt att de kvinnor vars mat innehållit en stor mängd antioxidanter, löpte 27 procent mindre risk att insjukna i typ 2-diabetes än de som fått i sig endast en liten mängd antioxidanter (Mancini 2017).
Naturell yoghurt minskar risken
Mjölkprodukter har en reducerande effekt på typ 2-diabetesrisken. Ett regelbundet intag av yoghurt verkar främst minska risken, men även andra mjölkprodukter har liknande effekt (Drouin-Chartier 2016).
Då man köper yoghurt lönar det sig att välja naturell yoghurt utan tillsatt socker. En lämplig mängd mjölkprodukter är två portioner per dag alltså t.ex. 2 dl yoghurt samt 2–3 bitar hård ost.
Valnötter minskar risken med en tredjedel
Nötter minskar i viss mån risken för typ-2diabetes. I en amerikansk uppföljande studie som omfattade över 137 000 personer, utredde man sambandet mellan nötter och risken för typ 2-diabetes.
Valnöttermas fettsyror minskar risken för typ 2-diabetes.
Den viktigaste observationen i studien var att personer som åt valnötter minst två gånger i veckan, löpte 33 procent mindre risk att insjukna i diabetes jämfört med de personer som väldigt sällan åt valnötter (Pan 2013).
I sin helhet påverkar intaget av nötter diabetesrisken med endast 6 procent.
Valnötternas fördel är att de innehåller rikligt med nödvändiga fettsyror: linolsyra och alfa-linolensyra (omega-3-fett). Därtill innehåller de rikligt med antioxidanter, fibrer och naturliga växtsteroler.
Ersätt kött med bönor och tofu
Det lönar sig att lägga till tofu och bönor i sin kost, för de ersätter i praktiken det animaliska proteinet som är förknippat med en högre diabetesrisk. Vegetabiliskt protein ökar inte diabetesrisken (Sluijs 2010).
Ät fisk – men stek den inte i pannan
När det kommer till fisk är forskningsresultaten motstridiga. I amerikanska och europeiska undersökningar har man konstaterat att ett intag av fisk ökar diabetesrisken, medan det i asiatiska undersökningar tvärtemot har konstaterats utgöra en mindre risk för diabetes.
Orsaken till denna motstridighet kan ligga i olika slags val av fisk, samt olika tillredningssätt. I många västländer äter man mager fisk som paneras och steks. I Japan äter man däremot ofta fet fisk som sashimi, alltså rå. På så sätt har inte fiskens känsliga omega-3-fettsyror förstörts.
Man måste inte äta fisken rå, men det är bra att välja milda matlagningssätt. Jag skulle önska att till exempel fisksoppor skulle bli på modet igen, eftersom det är ett hälsosammare sätt att tillreda fisken än stekning i panna.
Rejält med kaffe
Kaffedrickande har en stark koppling till en lägre diabetesrisk. I en finländsk uppföljande undersökning löpte personer som drack 3–4 koppar kaffe per dag 28 procent mindre risk att insjukna i typ 2-diabetes än personer som drack mindre än det, eller som inte alls drack kaffe. Det konstaterades också att ifall man drack mer kaffe än 3–4 koppar dagligen, så blev risken att insjukna i diabetes ännu lägre (Tuomilehto 2004).
För dem som är känsliga för koffein är det glädjande att få veta att även koffeinfritt kaffe minskar diabetesrisken. På så sätt kan åtminstone en del av det kaffe man dricker vara koffeinfritt.
Tyvärr så insjuknar många i diabetes trots rikligt kaffedrickande. Därför skall man inte enbart förlita sig på kaffe för att förebygga diabetes, utan det behövs även andra tillvägagångssätt som stöd.
Även te minskar diabetesrisken
Alla tål inte kaffe. Den goda nyheten för dem som inte vill dricka kaffe är att även te minskar risken för att insjukna i diabetes. Grönt te kan vara ett något bättre alternativ än svart te (Huxley 2009).
Måttligt med vin
Måttlig alkoholkonsumtion nämns vanligen inte som ett sätt att förebygga diabetes. Forskningsresultat visar dock att måttlig alkoholkonsumtion minskar risken för typ 2-diabetes (Huang 2017).
Fördelen med måttlig alkoholkonsumtion beror åtminstone delvis på dess inverkan på insulinkänsligheten. I en kontrollerad överkorsningsstudie har det påvisats att måttlig alkoholkonsumtion förbättrar insulinkänsligheten (Joosten 2008).
Angående alkoholhaltiga drycker så har man betydligt mer nytta av att dricka vin än öl eller starksprit. I en dansk uppföljande undersökning så insjuknade de kvinnor som drack 9 glas vin i veckan mer sällan i typ 2-diabetes. För män var den optimala mängden vin något större. Nyttan av att dricka vin uppnås eventuellt tack vare att polyfenolerna som vinet innehåller hjälper till att hålla blodsockret på en jämn nivå (Holst 2017).
Det finns samma fenolföreningar i vitt vin som i extra jungfruolivolja.
Är det då bättre att dricka vitt vin eller rött vin eller gynnas man av båda i förebyggande av typ 2-diabetes? Det har man inte specificerat i särskilt många undersökningar. I en omfattande amerikansk uppföljande undersökning observerade man dock – kanske mot förväntningarna – att rött vin inte var förknippat med en lägre diabetesrisk vilket däremot vitt vin var. Det kan alltså vara så att av de olika slagen av alkoholdrycker är det vitt vin som mest minskar risken för typ 2-diabetes (Conigrave 2001).
Fördelarna med vitt vin – om det nu är bättre än rött vin – beror på att det innehåller samma fenolföreningar som extra jungfruolivolja.
Det finns tydliga tecken på att alkoholkonsumtionen bör fördelas jämnt under hela veckan för att den skall minska diabetesrisken. Det är alltså betydligt bättre att dricka 1–2 glas vin under olika dagar i veckan, än att dricka en större mängd på en gång under veckoslutet.
Undvik dessa
Följande lista beskriver skadliga livsmedel som ökar risken för diabetes. Det lönar sig att äta dem i så liten mån som möjligt. Ägg är eventuellt ett undantag, eftersom det ingår 1–4 stycken ägg per vecka i Medelhavskosten.
Undvik sockrade läskedrycker
Om man måste välja den mest onödiga vanan som höjer diabetesrisken, så vore det troligtvis att dagligen dricka sockrade läskedrycker. Ett intag av dem och andra sockrade drycker har förknippats med över 30 procent högre risk att insjukna i typ 2-diabetes. För varje fjärdedels liter som man dagligen dricker växer risken för diabetes med 21 procent (Schwingshackl 2017).
Även sockrade safter och 100-procentiga juicer ökar en aning risken för typ 2-diabetes. Därför är det bättre att ersätta juicerna med hela frukter. Orsaken till att det är bättre att äta frukt än att dricka juice är i huvudsak den att frukternas fibrer och struktur dämpar förhöjningen av blodsocker i jämförelse med att dricka saft. På så sätt hålls blodsockernivån på en måttlig nivå.
Dessutom är det värt att notera att även smoothies med frukt höjer blodsockernivån alltför snabbt. Ifall man gör smoothies är det bättre att välja grönsaksbaserade smoothies i vilka man tillsätter protein samt något fetthaltigt, såsom avokado eller extra jungfruolivolja.
Sockrade drycker kan man ersätta med vatten, kaffe eller te. Det lönar sig eftersom det minskar diabetesrisken.
Korv och kallskuret ökar risken
Charkprodukter, såsom korv, bacon och kallskuret, ökar betydligt risken för typ 2-diabetes. För varje 50 gram charkprodukter per dag ökar risken för typ 2-diabetes med 37 procent (Schwingshackl 2017).
Man vet inte vad det är som gör att charkprodukterna ökar risken för diabetes, men orsakerna kan vara många. Bovarna kan vara köttets mättade fett och den höga salthalten, samt nitriter, fosfater och andra tillsatsämnen som det innehåller. Av charkprodukterna brukar bacon stekas, varvid det bildas rikligt med inflammatoriska AGE-produkter i den.
Oberoende av köttprodukternas skadeorsak, så rekommenderas det att använda dessa produkter så lite som möjligt.
Ät mindre kött
En riklig konsumtion av rött kött har förknippats med 21 procent högre risk att insjukna i typ 2-diabetes jämfört med att inte äta rött kött alls.
Den mest skadliga faktorn i rött kött verkar vara den form av järn som det innehåller: hemjärn. Hemjärn och höga järndepåer i kroppen har båda en stark koppling med en högre risk för typ 2-diabetes (Zhao 2012).
Grillat kött innehåller inflammatoriska föreningar.
Att rött kött höjer diabetesrisken kan även bero på att rött kött av någon orsak verkar höja fastesockret och -insulinet. Dessutom har rött kött förknippats med en högre risk för fetma (Fretts 2015, Rouhani 2014).
I en sammanställande studie konstaterar man att konsumtionen av rött kött och charkprodukter borde vara så liten som möjligt, trots att den mekaniska stigen ännu är oklar. På klarspråk innebär det att trots att man inte vet varför rött kött och charkprodukter höjer diabetesrisken, så lönar det sig ända att hålla konsumtionen så låg som möjligt (Schwingshackl 2017).
Kyckling och andra fjäderfän verkar ha en ganska neutral inverkan på diabetesrisken.
Det rekommenderas att ersätta rött kött med till exempel vegetabiliskt protein eller fisk, som inte stekts i panna eller ugn så att det bildats en så kallad stekyta ovanpå. Jag berättar senare i texten mer om skadeorsakerna vid matlagning i höga temperaturer.
Undvik dåliga kolhydrater
Kost med högt glykemiskt index och hög glykemisk belastning har förknippats med en större typ 2-diabetesrisk. Med dessa termer beskriver man hur kraftigt maten höjer blodsockernivån. Målet är att blodsockret inte stiger kraftigt efter måltiden och att det inte heller sjunker kraftigt efter det.
Kolhydraternas kvalitet och form är faktorer som till sin del påverkar att blodsockret stiger. Dåliga, raffinerade kolhydrater, t.ex. vitt bröd och bullar, höjer blodsocker- och insulinnivåerna snabbt.
Dåliga kolhydrater har förknippats med en större risk för typ 2-diabetes. Enligt en sammanställande studie börjar skadan av dem visa sig först vid en ganska stor konsumtion, omkring 200–400 gram per dag. Med en sådan mängd förhöjs risken för typ 2-diabetes med 6–14 procent.
Till de dåliga kolhydraterna hör oftast även potatis. Det är motiverat, eftersom den höjer blodsockret lika mycket som andra raffinerade kolhydrater. Dessutom är potatis relativt näringsfattig. Den innehåller inga karotenoider och väldigt lite polyfenoler, som många grönsaker i sin tur innehåller. Man kan alltså ersätta potatisen med andra grönsaker.
Ägg med måtta
Det är oklart om ägg ökar risken för diabetes eller inte. Vissa sammanställande studier har kommit fram till att ett rikligt intag av ägg ökar risken för diabetes, medan andra däremot inte har det (Shin 2013, Djoussé 2016).
Det som eventuellt är skadligt är att kolinets ämnesomsättningsprodukt TMAO (trimetylamin-N-oxid) som finns i ägg, kan öka LDL-kolesterolets oxidering och inflammation och på så sätt höja risken för diabetes. Även här är ännu den vetenskapliga bevisningen diffus.
Ifall man äter ägg, rekommenderar jag att man utgår ifrån Medelhavskosten och äter 1–4 ägg i veckan.
Andra faktorer
Undvik att steka och grilla kött
Kockar eftersträvar ofta en så kallad stekyta. Det är synd för särskilt vid matlagning i höga temperaturer sker det flera skadliga förändringar i matens fetter och proteiner. En del av fetterna oxideras och det sker försockring i proteinerna. Då man tillreder mat i höga temperaturer bildas det heterocykliska aminer, PAH-föreningar och AGE-produkter. De bidrar till inflammation och oxidativ stress i kroppen, samt försämrar insulinutsöndringen.
Man har även konstaterat att ett rikligt intag av stekt mat försämrar insulinkänsligheten. Därtill har man i tre omfattande amerikanska uppföljande undersökningar förknippat stekning av kött i hög temperatur med en större risk för typ 2-diabetes (Birlouez-Aragon 2010, Liu 2017).
För att minska diabetesrisken är det bra att undvika framför allt stekt och grillad mat. Istället bör man välja sallader samt kokta, ångkokta eller stuvade maträtter. Mat kan även stekas i ugn under lock eller i en stekpåse av papper.
Välj ekologiskt för att undvika bekämpningsmedel
I vetenskaplig litteratur misstänker man att bekämpningsmedel är en orsak till fetmaepidemin och typ 2-diabetes. Bekämpningsmedel stör bland annat kroppens hormonfunktion.
Den vetenskapliga litteraturen antyder att bekämpningsmedel är en självständig riskfaktor för typ 2-diabetes (Magliano 2014, Song 2016).
Då man därtill vet att bekämpningsmedel även orsakar andra negativa följder, så är det smart att välja ekologiskt alltid när det är möjligt och man har råd med det. Särskilt viktigt är det gällande sådana frukter som man äter med skalet på, såsom exempelvis äpplen.
Sammanfattning av kosten
Sammanfattningsvis kan man säga att kvaliteten på den mat man äter har stor betydelse i förebyggande av diabetes.
Risken för typ 2-diabetes ökar med en västerländsk kost som innehåller rikligt med processad mat samt mycket kött, charkprodukter och läskedrycker. Dessutom saknar den ofta grönsaker och frukt.
Risken för diabetes minskar med en kraftig vegetariskt betonad Medelhavskost, där man satsar på kvaliteten.
Andra livsstilsfaktorer
Tillräckligt med sömn är överlag viktigt för hälsan och även en faktor i att förebygga diabetes. Personer som sover 7–8 timmar per natt löper den lägsta risken att insjukna i typ 2-diabetes. Vanligen är ju problemet att man inte sover tillräckligt mycket (Shan 2015).
Sömnen förbättras om man lugnar ner kvällens sista timmar från användning av mobiltelefoner, tabletter och datorer, eftersom användningen av enheterna har kombinerats med kortare och sämre sömn. I sovrummet bör man inte ha TV eller annan teknologi, bortsett från väckarklockan.
Källor:
Alkhatib A, et al. Functional Foods and Lifestyle Approaches for Diabetes Prevention and Management. Nutrients. 2017 Dec 1;9(12).
Aune D, et al. Dairy products and the risk of type 2 diabetes: a systematic review and dose-response meta-analysis of cohort studies. Am J Clin Nutr. 2013 Oct;98(4):1066-83.
Birlouez-Aragon I, et al. A diet based on high-heat-treated foods promotes risk factors for diabetes mellitus and cardiovascular diseases. Am J Clin Nutr. 2010 May;91(5):1220-6.
Conigrave KM, et al. A prospective study of drinking patterns in relation to risk of type 2 diabetes among men. Diabetes. 2001 Oct;50(10):2390-5.
Djoussé L, et al. Egg consumption and risk of type 2 diabetes: a meta-analysis of prospective studies. Am J Clin Nutr. 2016 Feb;103(2):474-80.
Drouin-Chartier JP, et al. Systematic Review of the Association between Dairy Product Consumption and Risk of Cardiovascular-Related Clinical Outcomes. Adv Nutr. 2016 Nov 15;7(6):1026-1040.
Guasch-Ferré M, et al. Olive oil intake and risk of cardiovascular disease and mortality in the PREDIMED Study. BMC Med. 2014 May 13;12:78.
Holst C, et al. Alcohol drinking patterns and risk of diabetes: a cohort study of 70,551 men and women from the general Danish population. Diabetologia. 2017 Oct;60(10):1941-1950.
Huang J, et al. Specific types of alcoholic beverage consumption and risk of type 2 diabetes: A systematic review and meta-analysis. J Diabetes Investig. 2017 Jan;8(1):56-68.
Huxley R, et al. Coffee, decaffeinated coffee, and tea consumption in relation to incident type 2 diabetes mellitus: a systematic review with meta-analysis. Arch Intern Med. 2009 Dec 14;169(22):2053-63.
Joosten MM, et al. Moderate alcohol consumption increases insulin sensitivity and ADIPOQ expression in postmenopausal women: a randomised, crossover trial. Diabetologia. 2008 Aug;51(8):1375-81.
Kurotani K, et al. Vegetable and fruit intake and risk of type 2 diabetes: Japan Public Health Center-based Prospective Study. Br J Nutr. 2013 Feb 28;109(4):709-17.
Ley SH, et al. Prevention and management of type 2 diabetes: dietary components and nutritional strategies. Lancet. 2014 Jun 7;383(9933):1999-2007.
Liu G, et al. Abstract P055: Cooking Methods for Meats and Risk of Type 2 Diabetes: Results from Three Prospective Cohort Studies. Circulation. 2017;135:AP055.
Magliano DJ, et al. Persistent organic pollutants and diabetes: a review of the epidemiological evidence. Diabetes Metab. 2014 Feb;40(1):1-14.
Mancini FR, et al. Dietary antioxidant capacity and risk of type 2 diabetes in the large prospective E3N-EPIC cohort. Diabetologia. 2017 Nov 9.
Mozaffarian D, et al. Lifestyle risk factors and new-onset diabetes mellitus in older adults: the cardiovascular health study. Arch Intern Med. 2009 Apr 27;169(8):798-807.
Muraki I, et al. Fruit consumption and risk of type 2 diabetes: results from three prospective longitudinal cohort studies. BMJ. 2013 Aug 28;347:f5001.
Pan A, et al. Walnut consumption is associated with lower risk of type 2 diabetes in women. J Nutr. 2013 Apr;143(4):512-8.
Salas-Salvadó J, et al. Reduction in the incidence of type 2 diabetes with the Mediterranean diet: results of the PREDIMED-Reus nutrition intervention randomized trial. Diabetes Care. 2011 Jan;34(1):14-9.
Schwingshackl L, et al. Food groups and risk of type 2 diabetes mellitus: a systematic review and meta-analysis of prospective studies. Eur J Epidemiol. 2017 May;32(5):363-375.
Schwingshackl L, et al. Olive oil in the prevention and management of type 2 diabetes mellitus: a systematic review and meta-analysis of cohort studies and intervention trials. Nutr Diabetes. 2017 Apr 10;7(4):e262.
Shan Z, et al. Sleep duration and risk of type 2 diabetes: a meta-analysis of prospective studies. Diabetes Care. 2015 Mar;38(3):529-37.
Shin JY, et al. Egg consumption in relation to risk of cardiovascular disease and diabetes: a systematic review and meta-analysis. Am J Clin Nutr. 2013 Jul;98(1):146-59.
Sluijs I, et al. Dietary intake of total, animal, and vegetable protein and risk of type 2 diabetes in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC)-NL study. Diabetes Care. 2010 Jan;33(1):43-8.
Song Y, et al. Endocrine-disrupting chemicals, risk of type 2 diabetes, and diabetes-related metabolic traits: A systematic review and meta-analysis. J Diabetes. 2016 Jul;8(4):516-32.
Tuomilehto J, et al. Coffee consumption and risk of type 2 diabetes mellitus among middle-aged Finnish men and women. JAMA. 2004 Mar 10;291(10):1213-9.
Williams DE, et al. Frequent salad vegetable consumption is associated with a reduction in the risk of diabetes mellitus. J Clin Epidemiol. 1999 Apr;52(4):329-35.
Zhao Z, et al. Body iron stores and heme-iron intake in relation to risk of type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis. PLoS One. 2012;7(7):e41641.
